Skøyte, klipperbaug och sjark

Vår gamla Turid från Røst i Lofoten var en skøyte, en klipperbaug, eller en sjark.

Eller rätt och slätt en fiskebåt, både på norska och svenska. Vilket namn man använder beror på gammal vana och vilket karaktärsdrag man vill framhäva. Så här tolkar jag de olika begreppen.

Store norske leksikon skriver:

Heldäckad, spetsgattad (alltså att aktern liksom fören är spetsig med stäv) oftast 10-15 meter lång. Motordrift tog gradvis över från år 1900 och då blev det vanligt att bygga styrhytt och motorrum akteröver. Oftast en liten skans i fören för besättningen.

Turid var spetsgattad och beskrivningen stämmer bra. Turid var från 1935 och hade styrhytt i aktern över motorn.

Bogen är den del av skrovet som finns längst fram. Klipperbog syftar på den skarpa, höga förstäven och spetsiga förskeppet inspirerat av de snabba segelfartygen som kallades clipper och utvecklades vid mitten av 1800-talet.

I Norge kallas båtar av Turids typ med rak stäv för klipperbaug, alltså klipperbog på svenska.

Googlar man på nätet finns fantastiska teorier där det skulle ha med svenska jordemödrar och sjukvårdsfartyg att göra. Jag tror helt enkelt inte på det. Det är alldeles för långsökt. Norska Wikipedia menar att ordet kommer av att ryskan skulle ha lånat in shark, alltså haj på engelska. Inte heller det tycker jag är rimligt.

Min personliga åsikt som jag inte hittat stöd för i vetenskapen är att det kan vara det ryska ordet чарка, som uttalas tjarka och betyder bägare som är ursprunget. Då tänker jag bägare i överförd bemärkelse ungefär som man kan säga tvålkopp om en liten rank båt eller att det engelska ordet vessel kan betyda både kärl (dvs t.ex. bägare) och farkost eller fartyg. Vessel har latinskt ursprung samma ursprung som svenska vas (som i blomvas).

Men som sagt, detta är mitt personliga förslag till förklaring. Jag har sökt bekräftelse hos vetenskapen utan framgång.

Jakob Norstedt